Om kyrkan och dess sakrament

Om kyrkan

Rumänska ortodoxa kyrkan är vad som kallas ett bysantiskt ortodoxt samfund med apostoliskt ursprung. Att samfundet är bysantiskt betyder att det är del av den östliga kristendomen eller östkyrkan, vilkas samfund kan spåras tillbaka till östromerska riket och närliggande områden; att det är apostoliskt innebär att kyrkan fick sin kristna lära direkt från en av Jesus Kristi lärjungar. Den av Jesu Kristi lärjungar som den Rumänska ortodoxa kyrkan fick sin lära ifrån var aposteln Andreas, och han är därför både kyrkans och Rumäniens skyddshelgon.

Rumänska ortodoxa kyrkan är även liksom andra ortodoxa kyrkor autokefal, vilket innebär att kyrkan har ett eget överhuvud istället för att alla ortodoxa kyrkor samlas under ett gemensamt överhuvud. År 1925 fick kyrkans överhuvud patriarkal status, och den leds idag av Patriark Daniel. Patriark betyder ungefär “familjeöverhuvud”. Patriarkens roll inom den Rumänska Ortodoxa kyrkan kan liknas vid den roll som Påven har inom den katolska kyrkan.

Kyrkans sakrament

Den mest centrala läran i Rumänska ortodoxa kyrkan är uppenbarelsen i den Heliga Skriften och den heliga traditionen. Viktiga delar av den rumänsk-ortodoxa tron är den monoteistiska treenigheten, inkarnationen, Jesu död och uppståndelse, Jungfru Maria som Guds moder, och ikonvördnad. Även sakramenten är centrala i kyrkolivet.

Sakrament är heliga riter, ceremonier eller kulthandlingar. De viktigaste sakramenten inom den rumänsk-ortodoxa kyrkan är dopet, bikten, nattvarden, vigseln, och de sjukas smörjelse. Sakramenten är en viktig del av den andliga gemenskapen inom kyrkan.

Rumänska ortodoxa Kyrkan i Sverige och Skandinavien bistår barn, ungdomar och vuxna i deras sakramentala och andliga liv. Man vill fostra sina medlemmar i den kristna tron och lära människor att älska både Gud och andra medmänniskor genom deltagande i gudstjänst och bön.

Kyrkan är även viktig för människor utanför gudstjänsten och de andra kyrkliga ceremonierna. Man hjälper till att ta hand om sjuka och äldre genom att besöka dem i hemmet eller på sjukhuset och man träffar frihetsberövade på fängelser.